Välkommen tillbaka, tack tack!

Livet är i vanlig ordning ganska hektiskt vilket gör att jag helt lagt ner denna lilla blogg...

Tills jag häromdagen fick en trevlig kommentar där någon undrade hur man gjorde en av de tårtor jag lagt upp här för hundra år sedan. Tänk att folk fortfarande går vilse på nätet ibland och halkar in här, skojj!

Kanske skulle sparka igång denna lilla blogg så smått igen? 

Kan ju vara värt att fundera över iaf... ;)

Tills vidare kan ni ju få kolla in mina happy... balls? känns fel... färgglada chokladbollar iaf... politiskt korrekt!

'

Kakmonstret returns...

I förra veckan beslutade jag och sambon att det var dags för oss att ge oss ut i backen och åka lite bräda. Vi har sedan vi träffades för 3,5 år sen velat åka på skidsemester ihop men då jag är student med både begränsad ekonomi och tid så har det inte blivit av. Därför beslutade vi att besöka Vallåsen över en dag. Jag har aldrig varit där tidigare och Jesper kommer knappt ihåg när han var där. 

Utflykt betyder fika paus vilket leder mig in på de blå bollarna nedan. Vi packade ner mackor, varmchoklad, morötter och miniköttbullar i en väska. För att komplettera med något gott bakade jag stora chokladbollar som är älsklingens favorit. Allt gick bra till jag insåg att kokosen var slut och jag vägrar bestämt rulla mina chokladbollar i pärlsocker (ni som har smakat detta hoppas jag förstår mig annars är det nog något fel på er, tyvärr...). 

Vad gör man då? Ger sig ut i kylan och mörkret och köper nytt? skickar ut sambon på uppdraget (trots allt hans jäkla chokladbollar ju....)? eller letar man igenom skafferier och baklådor med ljus och lyckta efter lösnngar? Det blev det sista och längst ner, längst bak i en av baklådorna (ja, jag har flera! So shoot me!) hittade jag en påse med kakmonsterblå kokos från när jag gjorde kakmonster-muffinsen. 

Om jag får säga det själv så tycker jag att de blev enastående fina! Speciellt efter att jag lagt dem i sin rosa låda... ;)

Blå chokladbollar...

Nytt år, ny stil...

Hej allesammans!

Förlåt att bloggen legat nere så länge, har fått höra av många saknat den... =) Det gör mig så himla glad att höra att folk faktiskt tycker den är lite rolig att följa! 

Anledningen, eller snarare anledningarna, till att den legat nere är allt från tidsbrist, julstress, idetorka till att jag kort och gott tröttnade på allt bakande där ett tag. Ett tag kändes det som att jag bara bakade för bloggen och sen slängde allt... INTE ok!

Men nu är jag iaf tillbaka, LITE! Uppdateringen här kommer nog aldrig bli som på Bakemyday eller Badbakeday som är de bästaste bakbloggarna som finns (enligt mig). Så söker ni konstant uppdatering och inspirerande idéer så kolla in där istället!

Så nu är det nytt år och ny stil som gäller för bloggen här!

Bjuder på en bild på mina pepparkaksrumpor från i julas...

Lördagsmys...

I lördags hade vi några vänner över på middag och lördagsmys här och med sig tog de sin lilla William. Kisarna har aldrig varit så rädda i hela sina liv! Det var väldigt roligt att se, det var också väldigt roligt att se William ta ett par av sina första små steg... han är ett litet underverk! 

Älskade lilla William...

(pappa i bakgrunden är inte skallig, bara en konstig bild... ;)

Då jag vet att Williams pappa själv är en riktig bagare ;) så var jag naturligtvis tvungen att svänga ihop något mumsigt att fika loss på efter maten. Blev en banankaka med chokladglasyr och några glittriga bananblommor... Jag använde Leilas recept på banankaka (som vanligt...) men jag bytte ut 50g valnötter till 100g hackad mörk choklad. Ovanpå bredde jag på lite mjölkchoklad utblandad med florsocker och sen lite blommor på toppen. Tror att den hade vart jätte god om den bara inte blivit så kompakt... Har ingen aning om vad som blev fel men misstänker att en elefant eller liknande satt sig på kakan medan den stod svalt på balkongen... Men kaffet va gott iaf!

Banankaka med chokladglasyr och bananblomoor....

Lavendel, lavendel, lavendel....

I en av mina favorit böcker finns ett recept på lavendelcupcakes. Jag har länge varit så otroligt nyfiken på hur det är att baka med lavendel. Min enda erfarenhet av lavendel är ju egentligen från doftkuddar till garderoben och strumplådan... Det är i och för sig inte som att jag någonsin kunnat testa eftersom torkad lavendel verkar assvårt att få tag på! Men så härom dagen så fick jag för mig att ta en sväng inom TIGER i Lund och vad hade de där om inte kryddpåsar med torkad lavendel för matlagning! Tack, tack sa jag och tog två påsar, eller tog; köpte givetvis! Så nu har jag äntligen bakat lavendelcupcakes! Ett tips är att vara försiktiga med lavendeln men inte så försiktiga som jag var, det ska ju inte bara lukta gott utan får ju gärna smaka lite också...

Men söta var det iaf...

Saffransbiscottis...

Åååååh! Jag längtar efter julen!!!!
Nu när det börjar mörkna rejält och även bli lite kyligare så vill man ju bara krypa upp i soffan med en varmchoklad och myyyysa! För det är ju på tok för tidigt att börja med glögg och pepparkakorna ännu, inte förrän 1 december! Eller 1:a advent kan väl va ok, men inte EN dag innan dess!
Men en saffrans biscotti kan väl inte skada....? Tog ju dessutom extra mycket mandlar i.... =)

Jag tror inte ni fattar hur goda de blev!!!

Marshmallow-kladdisar...

I'm baaaaaaack!!!!
Wohoo! Nu ska jag återigen bli jätte duktig, hur många gånger har jag lovat det nu....? =S
I vilket fall! För en vecka sen åkte jag och sambon iväg för att fira min 25års dag. I somras fyllde jag nämligen 25 och då fick jag en roadtrip med natt på ett spa hotell i Tylösand i födelsedagspresent. Nu var det då äntligen dags och vi hade bokat ett paket som hette ros och bubbel... Mys var det! Efter det körde vi vidare till Göteborg och hälsade på hans lillasyster som flyttat dit nyligen, mycket trevligt!
Eftersom detta innebar ett par timmar i bilen så beslutade jag att jag skulle baka färdkost så klart! Nu fick vi iofs inte med oss färdkosten och när vi kom hem var de alldeles hårda och torra så då var de bara att slänga men i alla fall! =)
Det blev godismuffins med marshmallows i mitten, goda var det iaf! =)
Jag använde världens bästa recept om man är sugen på kladdiga chokladmuffins med lite krispig yta....mmmm....
Vill ni ha det? ;)

Mums...

kladdkaka...

Kom att tänka på en sak et inte hur det var för er övriga när ni var yngre men jag vet i alla fall att när jag var yngre, typ 15 år nåstans kanske, så ville jag alltid sitta där där det är fyra säten vända mot varanda på bussen. Brukar finnas en eller två sådana platser beroende på om det är en gul eller grön buss. Jag vet inte varför men det var bara så att det var där man skulle sitta. Egentligen gärna med fötterna på sätet mittemot men det var jag nog för feg för så antingen sket jag i det eller så la jag en tidning under skorna (tönt, I know!). Hur som helst så noterade jag igår att det är det sista stället på bussen jag vill sitta på nu. I alla fall om det är en grön buss. De platserna är ju vidriga! Skitiga, trasiga, sunkiga, ner klottrade and so on...
Och när jag kom underfund med den tanken började jag fundera vidare på den där tiden för 10 år sen typ. När ens vardag enbart gick ut på vilken kompis man skulle umgås med idag, hur länge man kunde stanna ute innan mamma och pappa fick ett vredesutbrott, ta sig upp på skoltaken på kvällen och sen springa ifrån väktare... those were the days.... haha! Fasen va gammal man känner sig när man tänker tillbaka så ibland...
Så därför bakade jag en fet jävla kladdkaka när jag kom hem, med SKIT mycket choklad i! Precis som the old days...
(och sen åt jag bara en liten, liten, liten bit, let's not get carried away liksom.....)

Kanelbulle goes macaron...

Hade helt missat att det var kanelbullens dag idag! Hur kunde jag!? Vad är detta för bakblogg egentligen... Suck! Aningens besviken på mig  själv för det och för att jag redan har hela frysen full med kanelbullar sedan sista baket... Men no worries! Jag löste det fint ändå!

Det fick bli ett lite experiment med kanelbullemacarons! Smaksatte själva skalen med hur mycket kardemumma som hellst, men de smakade ändå bara mandel, och fylde dem sedan med en kanel och kardemumma smörkräm. De smakar verligen kanelbulle så på så sätt blev de faktiskt ganska lyckade! Dock föredrar jag nog fortfarande den riktiga kanelbullen framför dessa....

Men till det som var betydligt roligare med dessa macarons! Jag lyckades att få både fina släta skal och "fötter" på dem! Tyvärr var jag för lat för att fixa en riktigt fin bild på dem men jag lovar, de blev heeeelt perfekta!

Använde återigen Mattias Kristianssons recept, men jag sänkte värmen lite och gräddade dem längst ner i ugnen. Ungnar kan ju skilja sig en del i temperatur osv och eftersom vår sjunger lite på sista versen och bara har två av fyra plattor som fungerar så kan det ju va så att den inte riktigt är som den ska...

Aja, fina blev macaronerna och lycklig blev jag!

Fina, släta macaroner med "fötter"... ;)

Första baket...

Så där ja! Då är oskulden för min älskade minimuffinsplåt tagen (jag ska sluta tjata om den nu...eller iaf försöka...). Det blev helt vanliga vaniljmuffins med vitchoklad ovanpå. Slog mig när jag gjorde dem att jag nog ALDRIG har gjort helt vanliga vaniljmuffins... Lite antagligen för att vanilj för mig betyder typ naturell eller smaklöst... Vanilj är liksom orginalsmaken på allt bakat typ. Sen lägger du i lite choklad eller liknande för att det ska bli roligt liksom. Vanilj är tråkigt! Är det inte så?
Jaja, nu är det gjort iaf! Så i tänkte jag överraska morfar med minimuffins med tråksmak, men han var inte hemma så kilade inom butiken och fjäskade för chefen istället, hihi!

Här är alltså tråkmuffinsen som chefen fick... 

och här är resten som fick följa med till kontoret i vanlig ordning...

(Och det är elefanter och inte bilar! Erik och Erica elefanter!)

Mer shopping...

Idag spenderade vi ännu en dag med att gå upp för jäkla tidigt för att sitta och spela wordfeud på en värdelös förläsning där någon läser innan till på sin egen power point... suck!

På vägen hem gick jag och funderade på min fina muffinsplåt där hemma och alla skojjiga bakexperiment som ska utföras med den. Så kom jag att tänka på att jag länge önskat mig mini-stansar också att stansa ut saker att pryda muffins osv med. Och titta vad jag hitta! Inne på TIGER fann jag dessa små stansar som kom i ett litet ägg med lite lera och grejjer. Det fick dock åka direkt i soporna (efter att jag lekt ett par minuter med det, haha!). Men jag sparade givetvis stansarna som kommer vara toppen både vid nästa muffinsbak som tårtbak...

Vill även passa på att svara på var minimuffinsplåten från förra inlägget är köpt. Lagerhaus är det som har fört mig och min nya älskling samman.... <3

De fina små stansarna...

Vad jag gjorde med leran innan jag insåg att jag var 25 

och att riktiga cupcakes av ägg och socker är mer min grej...

Minimuffins...

Igår var det lycka! Inte bara för att lilla charmtrollet William var här och förgyllde en solig söndag utan även för att jag igår äntligen fick köpt något som jag önskat mig lääääääänge!

Cupcakes i alla ära är huuuur söta och gulliga som helst, men om man då gör dem i miniformat så blir de ju typ dubbelt så söta. så därför har jag varit på jakt efter en minimuffins plåt! Dock är jag student så jag vill inte betala hur mycket som helst för den (till exempel 359 hutlösa kronor som de kostar på triangeln...). Jag har hittat en plåt på nätet som kostade 159:- vilket kändes ganska överkomligt ändå men så är jag ju inte så sugen på att beställa den från nätet för då har vi det där med väntan igen.... BOOOOORING!

Så ni förstår nu min lycka när jag igår äntligen fann en plåt för (fanfar!!!) 79:-! Kan ni fatta!? i köksbutiken på triangeln tar de 359:- och nu hittade jag en för 79:-! Det är Lycka!

Så nu, mina vänner, nu ska det bakas minimuffins så det slår härliga till!

Min fina plåt och några nya formar...

Drömmar om drömmar...

Igår var det onsdag för er som missade det... Att det var Idas namnsdag behöver jag antagligen dock inte påminna er om eftersom vem skulle kunna glömma det!? Inte jag iaf så påmind som jag blivit redan en vecka innan... Så, igår var stora dagen då en något missnöjd Ida hade namnsdag. Missnöjd då hon drömt att jag bakat kakor till henne vilket jag tyvärr inte hade... Ida hade dräldigt rörigt när hon berättade så jag vet inte riktigt hur det var egentligen men vad det än var så var det väldigt detaljerat och fint det jag hade gjort.

Så i vilket fall som hellst så tänkte jag att har tösen nu drömt att hon skulle få kakor så måste hon ju få det. Man vill ju inte vara den som gör så att drömmar inte slår in... ^^

Så jag bakade, mycket passande, drömmar till henne som hon fick idag. De blev inte lika fin som de jag bakade sist men de smakade iaf betyyyyyydligt bättre! Och det vet jag för vi mumsade i oss nästan alla när vi satt i biblioteket och "pluggade" (läs: spelade wordfeud....) idag! 

Sötaste Ida 

Muntra-upp-kakan...

Hade en kompis häromdagen som inte var på topp. Hon behövde helt enkelt muntras upp! Och vad kan vara mer uppmuntrande än en kaka!? Så jag svängde ihop en alldeles speciell kaka, nämligen muntra-upp-kakan! Men gud i himmelen tänker ni nu, vad kan detta vara!? Jo, en muntra-upp-kaka är en kaka som är härligt kladdig chokladig med bitar att jordnötter, dumle och marschmallows i! Lite typ kladdkaka goes RockyRoad. Mumsig var den men kan helt klart förbättras, nästa gången ska jag grädda den på lägre grader och inte lika länge så att marschmallowsen inte försvinner!
Och ja, hon blidde uppmuntrad!

Här står Dina och CarrotFace och dregglar över en bit kaka...

Kaffe och kaka...

Det bästa som finns är kaffe! näst efter det kommer givetvis kakan som man måste få till kaffet. Detta hade Lärarförbundet helt greppat när de i tisdags bjöd både på kaffe OCH kaka på högskolan. Tack tack! att det var köpekakor tänker jag inte berätta utan bara böla över i min ensamhet.
Så där ja, skolan är igång igen så nu måste jag väl börja uppdatera ordentligt här igen som lovat. Har redan fått klagomål över den låga uppdateringen trots att det bara gått en dag sen skolan började...
Anyways! Här kommer den. Småkaka nummer 2. Kolakakan. En spröd liten sak i snittformat med en mjuk söt smak av kola. Ett perfekt alternativ till alla dessa sega kolor som man inte får äta när man har en provisorisk lagning i käften...till exempel...
I alla fall, när detta inlägg publiceras så är samtliga kakor från denna dubbla sats av kolakakor long gone! Det är alltså nu dags att ge upp kladdkakan och ge er på något nytt, kolakakan! Tjohoo!!

Kaffe & kaka...

Drömmar...

Och vad jag drömmer om just nu är SOMMAR! För det är jag fortfarande bitter över att jag inte fick nån! Men på tisdag börjar skolan så då är det nya tag som gäller och tro det eller ej men jag saknar det lite... Denna sommaren har man ju bara gått runt och gjort ingenting i och med det dåliga vädret så lite struktur i vardagen låter ju inte helt fel. Låt oss börja med bakningen och uppdaterandet här... under all kritik!

Men nu ska det bli ändring mina vänner, för här kommer första småkakan!

Det blev drömmar. Små spröda ljusa kakor som i orginal versionen smakar söt vanilj. I min version däremot smakar de ljuvligt somriga rosa rosor och gulliga små söta lila violer. Eller det var tanken iaf....

De översta som ser lite lila ut är de som skulle smaka viol. Jag färgade lite socker lila och rullade dem i innan jag satte in dem i ugnen för att de skulle glittra i lite lila. på bilden ser de bara missfärgade ut men i verkligheten så glittrar dem hur fint som hellst! Smaken blev däremot...hmmm...inte som jag ville... fast det kan bero på att jag nog tycker att drömmar är för söta helt enkelt... de smakar söt, söt, söt, söt,söt, söööööööööt viol och ligger sedemera helt orörda i en burk i köket... Sambon har inte ens bett om att få ta med dem till jobb... ILLA!

Tillsammans med dem ligger även dessa rosa små underverk. Smaksatta med rosenvatten vilket gör att de doftar underbar sommar! Rullade dem i rosa socker men eftersom ugnen nog var liiiite för varm när jag satte in dem så blev det lite för platta för att få kallas drömmar egentligen... Och oavsett hur mumsigt härligt de doftar så smakar de bara gammal tant doppad i socker typ...

Så kontentan av det hela blir... Sluta inte med kladdkakorna än på ett tag! 

Violdrömmarna...

Rosendrömmarna...

7 sorters kakor...

Jag har en idé, eller kanske bara en fundering... jag vet inte ritkigt än...

Jag har ju haft min lilla blogg här nu ett tag och som det verkar så är där ju faktiskt en och annan som läser den med, tackar tackar! Så nu tänker jag ungefär så här; hmmm.... vad vill ni läsa om då? Och så tänker jag vidare lite så här med; vad vill jag egentligen att min lilla blogg ska bidra med? Och det jag kommer fram till då är väl ungefär det är; 1. Ni vill läsa om vad jag bakar (duh!). 2. Det ska vara nya saker med någon twist på ett eller annat vis. Och så slutligen då 3. Jag vill på något sätt få iaf en av er att prova något annat än kladdkakan nästa gång ni drar fram elvispen!

Så till idén då. Jag tänkte att jag skulle försöka göra någon form av miniserie här på temat "7 sorters kakor". Jag bakar 7 sorters kakor, en del klassiska, en del med någon twist och någon som kanske är ny för iaf någon av er... Vad säger ni? skulle det kanske kunna få er att för en stund dumpa kladdkakan och prova något nytt???

Macarons, makarons, macarones...

Kärt barn har tydligen många namn men en sak kan vi vara överrens om. De är fasen för söta dessa små!Nu har jag gått hur länge som hellst och velat prova på att svänga ihop ett gäng macarons. Dock har jag nog blivit liiiite avskräckt av Mattias Kristiansson som är ruskigt grym på det där med macarons... Han har en liten guide till hur man gör macarons och även om han får det att låta så enkelt egentligen så får alla dessa grejjer med kall äggvita vs varm äggvita, fransk maräng vs italiens maräng, vispa för mycket vs vispa för lite, mig att få liiiite kalla fötter på ämnet.Men nu är det iaf gjort! Ville testa att göra lila små maränger med svart fyllning, viol/saltlakrits (för efter en omröstning verkade det vara det ni ville att jag skulle testa iaf... ;)...).Så om man bortser från att alla sprack, de blev alldeles för bleka och fick vit choklad fyllning istället för saltlakrits så belv de förbaskat bra! =) Det gäller att glädjas åt det lilla... De smakar som de ska iaf! Och jag kommer inte ge upp, eller saltlakrits grejjen ger jag nog upp för det smakade...ja...illa... men macarons kommer jag göra om snarast! För jag ska bli lika grym som Mattias! HA!I verkligheten är de pastellila, inte så här grålila...

Så här blev resultatet...

och här är överblivna och sönderspruckna...

Sockerbulle-leken...

Hur många har lekt sockerbulle-leken? Min sambo visste inte vad det var ens! Men åandra sidan så kallar han sockerbullar för vaniljbullar också... suck...

Tanken var att vi i söndags även skulle bakat sockerbullar då det receptet fanns precis under kanelbulle receptet i Leilas bakbok. Tydligen så älskar Jesper dessa medans jag aldrig riktigt fattat grejjen... En torr jäkla vete bulle dränkt i socker och med nån läbbig vanilj-blaffa i mitten... ???? Det enda roliga med dem är ju att leka sockerbulle-leken! Ni vet den där man är två stycken och tävlar om vem som kan låta bli att slicka sig runt munnen längst, en ganska enkel lek men ACK så omöjlig ändå... Denna leken kände han knapt ens till... =O

Men jag bakade iaf ett gäng vaniljbullar. Receptet skulle räcka till 18 bullar så jag gjorde halva satsen och hälften så stora bullar. Nu funderar jag på hur stora bullar Leila egentligen hade tänkt att det skulle vara...?

Vad gäller vaniljkrämen så är jag lite små purken på formuleringen i receptet... Det står att man ska vispa tills den tjocknat ordentligt, hur mycket är ordentligt? Mitt ordentligt var tydligen för mycket iaf för min kräm blev för... vad fasen säger man? inte flytande? eller?

Anyways, de fick gott betyg av sambon som glömde ta med dem till kontoret så vad fasen gör man nu med 16 vaniljbullar...?

Blev lite kär i att de ser så söta ut...

Inte mitt favvo-bakverk att äta men lätt att göra!

Är riktigt roliga att göra faktiskt...

Bullmamma...

Så där ja! Nu är Malmö halvmara över och bakförbudet har upphört! JUUUUUBEL!

Därför har jag de senaste dagarna bakat, bakat och BAKAT! Aaaaaaah.... Härligt!

Vi började direkt efter halvmaran med att baka bullar i söndags, jag och sambon! Tidigare har vi alltid gjort snäckor när vi gjort kanelbullar , detta trots att jag alltid velat lära mig att göra knutar. När jag var liten bakade min mamma (bullmamma, haha!) alltid kanelbullar som hon gjorde så fina knutar av. När jag själv har skullat försöka så har det bara blivit kanelbulle kaos eller knelbulle massaker av det hela. Så har heller aldrig mina bullar kunnat mäta sig med mammas underbart saftiga gyllene kanelbullar. Min mamma är ett riktigt kanelbulle proffs!

Men så i söndags så tänkte jag, what the heck! Nu kör vi! Och tro det eller ej men plötsligt så stod både jag och sambon och snurrade knutar så det slog härliga till!

Och tro mig! Det blev de saftigaste goaste bullarna som mänskligheten någonsin skådat!

(synd för er att ni inte får smaka dem utan bara läsa om dem dock... =P...)

Nya fina värdelösa muffins formar från ullared

som funkade mycket bättre som bullformar...

De färdiga bullarna, smaskens!

En liten close-up på ett av mästerverken...

Tänkte bara tillägga att det var ju förbaskat synd att "vissa" inte vet hur man serverar en bulle när man ska bjuda, så att några stackars programmerare fick äta kalla tradiga bullar i tisdags.... (Här är det meningen att vissa göteborgare ska känna sig liiiiiite träffade....)